2011-04-12

Tillit med 5-6 + distans

Lita på

Eleverna bildar en ring. En person står i mitten av ringen och blundar. När alla är beredda spänner den i mitten hela kroppen som en pinne och faller blundandes åt något håll. De i ringen tar försiktigt emot den som faller och stöter försiktigt in henne mot mitten igen. 

Bygga staty

Jämnt antal grupper, fyra till fem elever per grupp. Grupperna jobbar i par, ena gruppen får två minuter på sig att bygga en mänsklig staty av sig själva. Den andra gruppen får sedan två minuter på sig att bygga en exakt likadan staty. När det är klart byter grupperna uppgift. Kan göras svårare genom att maximera antalet händer och fötter statyerna får ha i marken.

Gå och blunda

Två och två, en leder sin blundande kamrat försiktigt runt i en möblerad sal. Den som leder ansvarar för att ingen krockar med de andra.

2011-04-03

Lusten som nyckel till kursplanens mål

Varför har vi idrott i skolan? Självklart är det en tolkningsfråga - men läser man den svenska kursplanen i Idrott och hälsa och skall koka ner det till en mening så tycker jag att det handlar om att åstadkomma en livslång fysisk aktivitet för eleven.  

Erwin Apitzsch (docent i idrottspsykologi vid Lunds universitet) skrev för ett tag sen på Svenska dagbladets sida Brännpunkt. Han menar att många ungdomar vill bli mer fysiskt aktiva utan att tävla. Texten nedan är en förkortning av Erwin Apitzschs debattinlägg. Läs hela texten här.

------------------------------------------ 

Erwin Apitzsch: Om idrott hela livet blir verklighet för hela befolkningen, skulle det innebära en förbättrad hälsa för den enskilde och besparingar i miljardbelopp för samhället. I dagsläget ägnar sig 30 procent av den vuxna befolkningen och 20 procent i åldrarna 50–65 år åt regelbunden motionsaktivitet. Vi befinner oss alltså långt från de rekommenderade minimifordringarna för ett hälsosamt liv.
ERWIN APITZSCH

Idrottsrörelsen är av tradition till för barn och ungdomar med oftast en inriktning mot tävlings- och elitidrott. Detta innebär att de som inte känner att de är tillräckligt duktiga för att hänga med de andra, eller som inte vill träna mer än 1–2 gånger i veckan, förr eller senare slutar idrotta. 

Hur vill unga människor idrotta? Ungdomarna säger att de vill ha roligt, men inte nödvändigtvis bli bättre. En studie av elever på grund- och gymnasieskolor visade att vi kan nå 80 procent av de fysiskt inaktiva eleverna. De huvudsakliga skälen för att vara fysiskt inaktiv var lättja, vill inte bli uttittad, rädd för att göra bort sig, frihet att bestämma över sin egen fritid och föräldrar som inte pushar.
 
Många ungdomar känner alltså att idrottsföreningarnas träningar på fastställda tider innebär en inskränkning av den egna friheten. Man vill istället syssla med idrott när man själv ”känner för det”. Det framkom också att några ungdomar var avundsjuka på klasskompisar som hade föräldrar som uppmuntrade dem till idrott. I många fall kan alltså föräldrarnas insats vara av avgörande betydelse.