Storstadspuls

Korgboll

2012-01-23T07:15:00.000-08:00

Skolan har köpt in en handfull nya basketbollar. Så vi har spelat basket med både 4-6:an och 2-3:an. En basketboll har även lagts ut så att den är tillgänglig för uterasterna.

Fotbollarna har fått sig en genomgång av pumpen. Nu finns det tre stycken bollar att nyttja på rasterna.

Giftklumpen med 2-3:an

2012-01-12T09:15:00.000-08:00

Leken går ut på att man ska försöka springa över banan utan att bli tagen av den giftige jagaren i mitten.

Blir man tagen får man sätta sig ner och försöka kulla de som som springer förbi.

Det är en svettig och relativt varierad kull-lek. Den som klarar sig längst blir sedan den "giftige".

Tjockmatterace med 2-3:an

2012-01-09T08:23:00.000-08:00

En tjockmatta till hela klassen. Tillsammans skall man få över tjockmattan till andra sidan hallen genom att slänga sig på den. För att mattan skall åka framåt när man slänger sig på dem måste den glatta sidan ligga neråt. Man springer två och två och slänger sig på mattan. Därefter måste man tillbaka till utgångsläget och ta i väggen innan man får springa på nytt.

Svettigt, roligt och rumsuppfattning tillsammans med en hel del samarbete och kommunikation. Funkar som både uppvärmning och skojig avslutning.

Vinter, vår, sommar, höst

2011-11-07T07:32:00.000-08:00

Dans med 4-6 + distans

2011-11-07T07:11:00.000-08:00

Tisdagen den 1:a november tittade vi på Wim Wenders' dansdokumentär Pina tillsammans. Därefter hade vi hjälp av en koreograf; Emma Nordanfors. Tillsammans med henne gjorde sedan barnen en årstidsdans som de senare gick runt och visade upp på skolan.

Vi kommer att fortsätta dansa några gånger framöver. Tanken är att eleverna själva skall komma upp med idéer till en koreografi: solo eller i grupp.

Golden eye med 2-3

2011-10-18T12:09:00.000-07:00

Ett lag på vardera sida. Man skall ta sig till motståndarens guldgruva och erövra skatter från motståndarlaget, föra dem till det egna utan att bli fångade. Blir man fångad blir man förd till fängelset. Det kan högst vara tre från samma lag i fängelset, den som blev fångad först blir först fri = låg risk till passivitet. När något lag har alla skatter har det laget vunnit.

Varje lag startar med 7 guldklimpar. Det tar ett tag att erövra det andra lagets skatter samtidigt som man skall behålla sina egna. Detta leder till att det ofta blir en väldigt lång och seg kamp som inte är vunnen förrän man verkligen har plockat allt från motståndaren.

Vad säger kursplanen?

"Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga."

Mer foton fr Minimarathon

2011-09-29T14:30:00.000-07:00

Före och efter

2011-09-29T12:19:00.000-07:00

Foto: Johanna Haegert.

Evighetsleken

2011-09-23T04:07:00.000-07:00

Passa och prata var torsdagens ledord under 2-3:ans idrott. Vi lekte Erövraren. Målet med lektionen var att barnen självständigt skall kunna initiera en liknande lek.

De tog ansvar, samarbetade, kommunicerade och tränade sig själva i att ta ansvar huruvida man blivit träffad eller inte. Det var en fröjd att se hur ärliga de var! Erövraren är lite av en evighetslek, den tenderar att hela tiden få ny energi och ta nya vändningar.

Ingen utslagning = ingen blir stillastående/passiviserad. När ingen förlorar uppfyller vi i högre grad kursplanens budskap om att idrottslektionerna skall vara positiva upplevelser av motion som i förlängningen är främjande för att bli fysiskt aktiva senare i livet.

Till uppvärmningen och under matchen spelades Zomby i bakgrunden:

Minimaran 24:e september 2011

2011-09-20T07:47:00.000-07:00

På lördag är det dags för minimaran! 10000 kommer att springa och 12 barn är från Svenska skolan. Vi har nu toppat formen på idrottslektionerna.

Vi träffas utanför Egyptens ambassad, Stauffenberg Str. 6-7 kl 14.45. Loppet går av stapeln 15.28.

14.45 är en preliminär tid. Anledningen till detta är att nummerlapparna skall hämtas ut på torsdag och först därefter har vi mer information. Om ni har frågor så finner ni förmodligen svaren här.

Inspiration till löpningen

2011-09-14T05:12:00.000-07:00

Läxa för alla i 4-6+distans:

registrera ett konto på www.jogg.se
registrera träningspasset onsdagen den 14.9.11

Fotbollsbrännboll med 2-3:an

2011-09-12T07:01:00.000-07:00

Två lag lottas. Man använder brännbollsregler men struntar i slagträ och tennisboll. Idén är att göra brännboll ännu mer tillgängligt och inkluderande. Ett plus är att alla dessutom får testa på att sparka med maximal styrka. Vi använde en mjuk boll så att ingen blir skadad.

Man får sparka, kasta eller springa in bollen till brännaren.

Lyckas man bränna ut motståndarlaget får man snabbare vara innelag. I övrigt räknas inga poäng. Matchen spelas i 4 x 7 minutersperioder. Två inne, två ute. Varierat, tempofyllt och roligt!

Fullkorn och grönt gav bättre betyg...

2011-07-27T18:19:00.000-07:00

...visar forskning som har letts av professor Torbjörn Nilsson vid Örebro universitet. Hela artikeln kan läsas här.

Minimarathon i Berlin

2011-06-20T01:52:00.000-07:00

Mini-Marathon hålls här i Berlin den 24:e september. Det är de sista 4219,5 metrarna av den riktiga maran som avverkas - man springer alltså genom exempelvis Brandenburger tor.

Tävlingen är en skoltävling där man tävlar klassvis och den anordnas av ”Senatsverwaltung für Bildung, Wissenschaft und Forschung (Bereich Schulsport und Bewegungserziehung)“.

Anmälan kostar 3€ per löpare om man gör en anmälan med en skolklass. Det är äkta nummerlapp och tidtagning med chip i skon. Chipet får man låna men kostar 31€ om man inte lämnar tillbaka det.

Tanken är att 5-6:an skall springa loppet. Löpträning kommer att vara extra fokuserat i början av HT11 för dessa elever. Under sommarlovet kan ni träna lite extra - glöm inte uppvärmningen och att dricka ordentligt med vatten.

Vill du som förälder hjälpa till med planering, nummerlappsuthämtning och/eller annat under tävlingsdagen kan du kontakta Johnny.

Läs mer på: http://www.bmw-berlin-marathon.com/kinder/einleitung.html

Trevlig sommar!

Ny kursplan i Idrott och hälsa

2011-06-12T13:08:00.000-07:00

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.

Syfte

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,

• planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

• genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och

• förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Rörelse

• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

• Enkla lekar och danser och deras regler.

• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

• Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge.

Hälsa och livsstil

• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.

Friluftsliv och utevistelse

• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.

• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.

• Allemansrättens grunder.

• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.

I årskurs 4–6

Rörelse

• Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.

• Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

• Simning i mag- och ryggläge.

Hälsa och livsstil

• Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.

• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör

valet av fysiska aktiviteter.

• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.

• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och

träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.

Friluftsliv och utevistelse

• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.

• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.

• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

• Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.

• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.

Betyg i årskurs 6

Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs 7 gälla som godtagbara kunskaper.

Källa: www.skolverket.se

Hjärt- och lungräddning med 5-6+distans

2011-05-10T06:23:00.000-07:00

Vi gick igenom grunderna i HLR och lärde oss bland annat om hur man lägger en person i framstupa sidoläge.

Tillit med 5-6 + distans

2011-04-12T02:06:00.000-07:00

Lita på

Eleverna bildar en ring. En person står i mitten av ringen och blundar. När alla är beredda spänner den i mitten hela kroppen som en pinne och faller blundandes åt något håll. De i ringen tar försiktigt emot den som faller och stöter försiktigt in henne mot mitten igen.

Bygga staty

Jämnt antal grupper, fyra till fem elever per grupp. Grupperna jobbar i par, ena gruppen får två minuter på sig att bygga en mänsklig staty av sig själva. Den andra gruppen får sedan två minuter på sig att bygga en exakt likadan staty. När det är klart byter grupperna uppgift. Kan göras svårare genom att maximera antalet händer och fötter statyerna får ha i marken.

Gå och blunda

Två och två, en leder sin blundande kamrat försiktigt runt i en möblerad sal. Den som leder ansvarar för att ingen krockar med de andra.

Lusten som nyckel till kursplanens mål

2011-04-03T11:45:00.000-07:00

Varför har vi idrott i skolan? Självklart är det en tolkningsfråga - men läser man den svenska kursplanen i Idrott och hälsa och skall koka ner det till en mening så tycker jag att det handlar om att åstadkomma en livslång fysisk aktivitet för eleven.

Erwin Apitzsch (docent i idrottspsykologi vid Lunds universitet) skrev för ett tag sen på Svenska dagbladets sida Brännpunkt. Han menar att många ungdomar vill bli mer fysiskt aktiva utan att tävla. Texten nedan är en förkortning av Erwin Apitzschs debattinlägg. Läs hela texten här.

------------------------------------------

Erwin Apitzsch: Om idrott hela livet blir verklighet för hela befolkningen, skulle det innebära en förbättrad hälsa för den enskilde och besparingar i miljardbelopp för samhället. I dagsläget ägnar sig 30 procent av den vuxna befolkningen och 20 procent i åldrarna 50–65 år åt regelbunden motionsaktivitet. Vi befinner oss alltså långt från de rekommenderade minimifordringarna för ett hälsosamt liv.

ERWIN APITZSCH

Idrottsrörelsen är av tradition till för barn och ungdomar med oftast en inriktning mot tävlings- och elitidrott. Detta innebär att de som inte känner att de är tillräckligt duktiga för att hänga med de andra, eller som inte vill träna mer än 1–2 gånger i veckan, förr eller senare slutar idrotta.

Hur vill unga människor idrotta? Ungdomarna säger att de vill ha roligt, men inte nödvändigtvis bli bättre. En studie av elever på grund- och gymnasieskolor visade att vi kan nå 80 procent av de fysiskt inaktiva eleverna. De huvudsakliga skälen för att vara fysiskt inaktiv var lättja, vill inte bli uttittad, rädd för att göra bort sig, frihet att bestämma över sin egen fritid och föräldrar som inte pushar.

Många ungdomar känner alltså att idrottsföreningarnas träningar på fastställda tider innebär en inskränkning av den egna friheten. Man vill istället syssla med idrott när man själv ”känner för det”. Det framkom också att några ungdomar var avundsjuka på klasskompisar som hade föräldrar som uppmuntrade dem till idrott. I många fall kan alltså föräldrarnas insats vara av avgörande betydelse.

Surpuppan

2011-03-30T06:27:00.000-07:00

3-4:

tillsammans byggde vi en hinderbana med olika gömställen. Leken går ut på att Surpuppan har en massa skatter (bollar och ärtpåsar). Resten av klassen skall försöka röva skatterna av henne.

Surpuppan vänder ryggen till och räknar till exempelvis 10. Under räknetiden får de andra röra sig. När S vänder sig om skall hon säga vilka hon ser - dessa personer får då börja om från början. Sen vänder sig S om och fortsätter att räkna.

Man kan bli "tagen" på både dit- och tillbakavägen. Leken håller på tills S förlorat alla sina skatter. Sen kan någon ny få vara Surpuppa.

Stressboll och Tandläkaren

2011-03-18T12:00:00.000-07:00

3-4:an, stressboll: två grupper med vardera tio ärtpåsar. Varsin planhalva. Planen delas av med plintar (som inte står tätt ihop). Sju bollar som på signal skall kastas över till det andra lagets planhalva som i sin tur kastar tillbaka bollarna. Hur många bollar finns kvar på varje planhalva efter exempelvis 2 minuter?

Det lag som har flest bollar på sin planhalva när tiden är ute förlorar en ärtpåse till det andra laget. Sen sänkte vi intervallerna till 1 minut och sist till 30 sek. För att göra det extra pulshöjande kryddade vi med tysk stressig techno.

Som avslutning körde vi den populära leken Tandläkaren. Tandläkaren drar ut tänder, en efter en. Blir man utdragen hjälper man tandläkaren.

"Träning ger smarta barn"

2011-03-17T12:33:00.000-07:00

Enligt artike l publicerad i Dagens nyheter 17:e mars 2011.

Min idrottslektion

2011-03-16T06:32:00.000-07:00

Styrketräning och yoga

Vi började med att springa runt i sportsalen och att göra olika övningar.
Sen hade vi styrketräning och vi gjorde olika övningar t.ex sit-ups och "Plankan".
Vi gjorde varje övning 30 till 50 gånger. För att inte bli för trötta hade vi
paus efter att ha gjort denna rutin 10 gånger.
Efter all hård träning hade vi sedan yogaövning där olika positioner, såsom Trädet och Tranan ingick.
Sen så lade vi oss ner på marken och slappnade av.

Klassen tyckte att det var en väldigt jobbig men rolig lektion.
Dagen efter gick vi alla runt med träningsvärk!!

/M i 4-6:an

Mycket intressant artikel

2011-03-14T16:01:00.001-07:00

http://www.dn.se/kultur-noje/skolgympa-for-sporthatare

Lars-Magnus Engströms bok ”Idrott som social markör” användes för övrigt som kurslitteratur på idrottslärarutbildningen i Umeå. Det är den bästa idrottsbok jag någonsin läst. Rekommenderas varmt!

Läs även: Linnas träningsskola.

Golden eye med 3-4:an

2011-03-09T07:31:00.000-08:00

Ett lag på vardera sida och alla tänkbara stora hinder på planen (som man under spelets gång får flytta på). Lagen skall erövra skatter från motståndarlagets bo och föra dem till det egna utan att bli fångade. Blir man fångad ställer man sig i fängelset, när en annan från samma lag blir fångad blir man fri. Det kan alltså bara vara en i taget i fängelset = låg risk till passivitet. När något lag har alla skatter har det laget vunnit.

Varje lag startar med 20 guldklimpar. Det tar ett tag att erövra det andra lagets skatter samtidigt som man skall behålla sina egna. Detta leder till att det ofta blir en väldigt lång och seg kamp som inte är vunnen förrän man verkligen har plockat allt från motståndaren.

Hur gick det? Ett av lagen var stundvis väldigt överlägset - men när det svagare laget insåg att de höll på att förlora tog de till en slugare taktik och kämpade väldigt hårt. Lektionen höll på i en timme och 20 minuter och det blev faktiskt inget vinnande lag. Ungarna ville gärna fortsätta efter lektionens slut och det är det finaste betyg man kan få - att uppgiften var såpass inspirerande att man också vill syssla med den på sin fritid. Vi bestämde att vi leker Golden eye snart igen.

Vad säger kursplanen? Ett av strävansmålen är att eleverna skall "stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet".

Jämställdhet i idrott och hälsa

2011-03-08T00:50:00.000-08:00

I läroplanen (Lpo94) står det att ”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet.” Att vi tar detta ansvar extra tungt den 8:e mars är en självklarhet. Förhållningssättet, att likabehandla barnen som individer och inte efter könstillhörighet, skall genomsyra alla ämnen - så även idrott. Alla årets 365 dagar.

Läs mer:

Styrdokument om jämställdhetsarbete.
Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan.
Skolverket skriver om brister i jämställdhet i idrott och hälsa.

Illustration: Nina Hemmingsson.

Fotbollsturnering

2011-03-07T08:49:00.000-08:00

2-3:an hade en fotbollsturnering. Lektionen, som blev väldigt lyckad, är planerad av en elev. Det var jämnt och alla lag mötte varandra två gånger var i treminutersmatcher. I finalen vann Barcelona över Bayern med 1-0.

Tiokompiskull

2011-03-03T03:12:00.000-08:00

På F-1:ans idrottslektion lekte vi tiokompiskull. Det går till så att en eller två elever jagar. När någon blir kullad får denne en siffra mellan 0 och 10. Personen som är kullad ska då stå stilla och ropa ut sin siffra. För att sedan bli räddad måste någon komma och säga tiokompisen. Om till exempel AA är kullad så står hon stilla och ropar åtta. Någon springer fram och säger två. Då är AA fri igen.

Det blev både lite gapigt och svettigt. Men lärorikt och kul med ämnesintegrering. Två flugor i en smäll.

Uppvärmning med 5-6+distans

2011-03-02T01:34:00.000-08:00

Perfekt till uppvärmningen. Upptempo, glad, sprallig, lagom längd och lite handklapp mot slutet.

Erövraren

2011-02-28T07:01:00.000-08:00

2-3:an

Bilda ett kors i salens mitt. Dela in klassen i fyra lag. Lagen tilldelas en fjärdedel var, detta är deras land. Låt gärna barnen namn ge sitt land.

Deras uppgift är att erövra och öka antalet medborgare genom att kasta en mjukboll på de
andra lagens medlemmar. Huvudet och händerna är fria. Börja med 1‐2 mjukbollar och
öka antalet vid behov. Det får inte bli för stillastående, men inte heller för omöjligt för
barnen att hålla reda på alla bollar.

Skulle man erövra en sista medborgare i något av de andra länderna, vinner man dessutom
det landets mark och kan även placera ut sina egna medborgare här. Leken är slut när ett
land erövrat alla länder.

Det blev en jämn kamp som faktiskt inte hann ta slut. Fyra lag blev tre och till slut var det bara två lag kvar som hade en långsam dragkamp med oviss utgång. Fördelen med denna lek var att det inte fanns något utslagningsmoment. Man var hela tiden aktiv trots att man hade blivit träffad - allt man behövde göra var att byta sida.

Vad säger kursplanen? Ett av strävansmålen är att barnen skall utveckla förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra.

Bränna eller spara energi?

2011-02-22T09:40:00.000-08:00

Varför har vi sportlov i Sverige? Från början hade det väldigt lite med sportande att göra - istället för att bränna energi så skulle man spara den. Sportlovet i Sverige har nämligen sitt ursprung i de så kallade kokslov som infördes 1940 för att spara på uppvärmningen av skolorna.

På orter där lovet äger rum i februari kallas lovet även för februarilov. I vissa kommuner förekommer flexibelt sportlov, då eleverna själva får välja vecka. Sportlovets plats i kalendern bestäms delvis av när påsken infaller. Ett år då påsken infaller tidigt förläggs även sportlovet tidigt under året, för att sportlov och påsklov inte ska komma för tätt inpå varandra.

Så här ser placeringen av sportlovet kommunvis ut i Sverige:

Vecka 7: Göteborg, Kungsbacka, Sjuhärad, Skaraborg, Jönköpings län, Ydre
Vecka 8: Uppsala län, Skåne län, Södermanlands län, Östergötlands län (utom Ydre), Örebro län, Hallands län (utom Kungsbacka), Blekinge län, Kalmar län, Kronobergs län, Fyrbodal
Vecka 9: Stockholms län, Dalarnas län, Gästrikland, södra Hälsingland, Västmanlands län, Värmlands län, Gnesta, Älvkarleby, Gotland
Vecka 10: Västerbotten, Norrbotten, norra Hälsingland, Västernorrlands län, Jämtlands län, Idre
Vecka 11: Jokkmokk

Källa: http://sv.wikipedia.org/

Grötkok och improvisationsdans

2011-02-18T05:27:00.000-08:00

F-1: deltagarna står i varsin rockring. En lekledare går runt och frågar olika barn: Kokar gröten? Om deltagaren säger nej går lekledaren vidare till nästa person. Svarar deltagaren Ja! frågar lekledaren tillbaka Som vadå? Om den som sitter då svarar Som en ko! måste alla byta platser genom att röra sig och låta som kor. Leken blir väldigt varierad beroende på hur mycket fantasi barngruppen har. Det blev mycket skratt.

Till uppvärmning improvisationsdansade vi till the Bear quartet - Millions.

Vad säger kursplanen? Ett av strävansmålen är att barnen utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap.

Hålla fortet

2011-02-17T00:54:00.000-08:00

År 3-4 lekte Hålla fortet (man skall skydda sina tre borgar samtidigt som man skall anfalla motståndarlaget med mjukbollar). Vi lyssnade på M.I.A och det var jämna matcher och ett högt tempo. De flesta kinderna var röda efter idrottspasset. Uppvärmningen skedde i en stafettövning.

Vad tränar vi?

Rörelseförmåga, bollkontroll, motverka bollrädsla, rumsuppfattning, styrka, precision. Samarbete, kommunikation och gemenskap.

Ultimate frisbee

2011-02-17T00:49:00.000-08:00

5-6 + distansen körde ett pass med Ultimate frisbee. Vi höll på med olika frisbeeövningar för att sedan köra i tre lag med tre personer i varje. Alla lagen vann minst två matcher var.

Vad vi tränar: fair play, kondition, explosivitet, samarbete, kommunikation, öga-hand-koordination.

Är man sugen på att spela här i Berlin kan man vända sig till http://www.tsv-wedding.de/ - de har ett könsblandat lag där man får vara med om man är mellan 12 och 99.

Ultimate är en lagsport som kännetecknas av intensitet och närkamp. Varje lag består av 7 spelare (5 inomhus och beach) och ett fritt antal avbytare.

Ultimate spelas utan specifika domare. Istället har alla på planen ett ansvar för att man spelar enligt reglerna på ett sportsligt sätt. Denna sportslighet kallas för Spirit of the Game, vilket är ett centralt begrepp. Några straff existerar inte, utan efter en påkallning från en spelare fortsätter spelet som det är troligast att det skulle fortsatt om ingen regelöverträdelse skett. Om man inte kan komma överens går discen tillbaka till den som kastade strax innan situationen uppstod, och så börjar spelet om därifrån.

Meningen med spelet är att göra flest poäng (mål). Det anfallande laget ska passa en av sina medspelare, som befinner sig i motståndarlagets målzon (precis som en "touchdown-passning" i amerikansk fotboll). Passningen av discen får ske hur som helst och i vilken riktning man själv vill. Man får inte springa med discen, men man får rotera som i basket. Om discen går i backen, går den över till andra laget. Planen är uppdelad i tre zoner: en mittzon där det egentliga spelet händer samt två målzoner, en för varje lag.

Källa: Svenska frisbeesportförbundet.

Som avslutning hade vi avslappning till Anna Järvinens Kom hem